Vårens första andetag
När vinterns kyla sakta ger sig av, och isen släpper greppet om var sjö och hav. Då vaknar marken ur sin tunga dvala, och fågelsången hörs i skogens salar. En solstråle som värmer frusen kind, en doft av liv i varje ljummen vind. Nu spirar grönska, knoppar brister ut, våren är här, och mörkret har fått slut.
Dieses Gedicht wurde von einer KI geschrieben. Kopiere es, teile es, verwende es in Karten oder Reden – es ist völlig kostenlos und gehört dir.