Mitt enda ljus
När vinterns mörker viker undan, och ljuset sakta återvänder, då tänker jag på våra stunder, på värmen från dina händer. Du är min sol när himlen gråter, ett ankare i stormens brus. Varje dag mitt hjärta låter, dig veta: du är mitt enda ljus. Så på denna kärlekens dag, vill jag lova dig allt jag har. I varje andetag, i varje slag, är du det vackraste som finns kvar.
บทกวีนี้เขียนโดย AI คัดลอก แชร์ หรือใช้ในการ์ดหรือสุนทรพจน์ — เป็นของคุณและใช้งานได้ฟรีทั้งหมด
ฟรี
CC0
การใช้งานเชิงพาณิชย์
